Du, bara

"Första gången jag hör talas om Frank är en kväll i mitten av juni när jag sitter på en pinnstol i köket och är rädd att min syster ska klippa mig i örat."

John och Caroline är ensamma i lägenheten i Uppsala medan föräldrarna är i sommarhuset. Caroline jobbar i en skoaffär och John glider mest runt, hänger med bästisen Elli och funderar över om han kommer att bli antagen till fotbollsgymnasiet eller inte. Enter Frank! Han jobbar i pappersbutiken i närheten av skoaffären och Caroline vet att han är precis hennes typ. 

Det är bara det att när John träffar Frank så känner han att Frank är precis hans typ med. Caroline är van vid att få som hon vill, men den här gången vill inte John backa. Men vad vill Frank egentligen?Det blir en het sommar i Uppsala, med kärlek, sex och brustna hjärtan. 

Jag hade väldigt höga förväntningar på boken, eftersom den blivit så hyllad ungefär överallt. Och visst, det är en bra bok. Men jag vet inte om jag tycker att den är så mycket mer än det, en bra bok. Som man slukar och som man sen stänger och lägger ifrån sig och glömmer bort. Som man gör med dom flesta böcker helt enkelt. 

Författare: Anna Ahlund
Utgivningsår: 2016
Antal sidor: 340
Plus: Det är en bra bok
Minus: Men inte så minnesvärd
Första meningen: "Första gången jag hör talas om Frank är en kväll i mitten av juni när jag sitter på en pinnstol i köket och är rädd att min syster ska klippa mig i örat."

/Lina

PS, Kan inte bestämma mig för vad jag tycker om John Green-citat-"stölden" på sidan 77, om  tromber och sommarregn VS hurricanes & drizzel.